Amiga är skendräktig för första gången i hela sitt fyraåriga liv. Vi trodde att det var något allvarligt fel på henne och har gjort alla möjliga dyra undersökningar och provtagningar hos veterinären för att konstatera att hon är skendräktig.... Väldigt dålig timing då hon och Jocke skulle vara med på en av årets största tävlingar, EO, men, men sånt är livet...!
Är djupt imponerad av Jocke som trots dessa förutsättningar (att åka med en seg och disträ hund istället för ett snabbtänkt krutpaket) kunde ladda om och göra ett jättefint EO. De gjorde flera nollade lopp och tog sig till final både individuellt och i lag. I finalerna räckte det inte hela vägen men det var sååå nära. Filur och Aqui gjorde lite blandade resultat men de nollade nåt var i alla fall, häftigt bara att få tävla mot alla de där duktiga hundarna. Ångrar mig att jag inte åkte ner och tittade på detta stora arrangemang med ca 30 olika nationer som tävlade, men man måste ju jobba ibland också.
Tyvärr har Jocke och Amigas alla fina resultat under året inte räckt för att ta en ordinarie plats i landslaget på NM men de blev reserver och får följa med till Norge och det är ju inte fy skam det heller, grattis!!
Annika som var extramamma i helgen lyckades väl sådär.... Jag fick bara hem en av tre från skåne..., Jocke och Filur blev kvar i Falkenberg medans Amiga kom hem..(ja, ja, lite svinn får man räkna med). Så nu är det hårdträning som gäller för Amiga så skendräktigheten försvinner. Simmpassen har redan blivit många och jag tycker redan att det har blivit lite bättre.
Eftersom vi även dragit ner lite på maten så tycker Amiga det är tur att blåbären är så många i skogen så man kan äta sig mätt ändå...., här med munnen full...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar